Var är katten?

Var är katten Winston undrar många. Jo, min lilla svarta lurvboll har fått åka hem till sina rätta ägare i Värmland igen. Jag och John var bara kattvakt åt Winston i ett och ett halvt år, medan hans riktiga familj (min kusin) bodde utomlands.

Herr Winstons Värmlands-hemkomst kunde inte kommit mer lägligt, för man får nämligen inte ha katt på innergården här i Midsommarkransen. Vi visste inte det, utan släppte ut honom bland barnen för att leka, precis som vi gjort när vi bodde i Hornstull, men efter några veckor insåg vi att han inte fick vara därute. Några av er minns säkert hur frustrerad jag var då. Visste inte vad jag skulle göra. Under hela våren fick Winston vara inne i vår lägenhet. Det gjorde ont att se. Winston som älskar att leka, klättra i träd, leka med barn och rulla sig i gräset fick bara vara … inne. Och kontentan var att ha levde om varenda natt. Sov inte många timmar i våras när jag tänker efter. Men så i början av sommaren fick han åka tillbaka till Värmland. Tillbaka till friheten. Och barnen som han älskar att leka med.
Nu är lägenheten tom. Tycker jag ser honom mest hela tiden. Ligga på sängen, kråma sig förbi en dörrkarm eller lata sig på hallgolvet. Men det är ofta bara en svart väska eller en tröja leker katt.
Det smärtar i mitt stora katthjärta att inte ha en lurvboll hemma, som stryker sig runt bordet och hoppar upp i knät för att kela. Men å andra sidan har han det så otroligt mycket bättre i Värmeland. När jag var där i somras hälsade jag på honom, gosade honom trött och så visade han mig alla sina kattställen. Han hoppade runt, lekte i gräset och levde om.