Gotland, del 1

För en vecka sedan kom jag hem från Gotland, så det är hög tid att visa lite bilder därifrån.
Vi anlände till Visby på fredagen och svettade oss över ön på cykel. Trampade 4,5 mil till Katthammarsvik där min fantastiska vän Mick har ett gult litet torp. Jag har nästan inga bilder alls från själva cykelturen. Dels för att jag var så koncentrerad på att cykla och att sjunga med i låtar som ljöd från en 25-kronorsradio som låg i min cykelkorg, men också för att jag – klantoberten – råkade radera några bilder för några dagar sedan. Nåväl. Ni har inte missat något. En genomsvettig Emma Sundh, ett par kor, några fina hus och en pustigt frust.
Så, nu var den visualiseringen över och vi kan rask gå över till den första dagen i Katthammarsvik. Den började så här: Såsade upp från min madrass, gick upp och åt frukost med de andra (tror vi vi ungefär tolv personer i torpet då), packade badkläder och gjorde mig startklar för en dag på stranden. Men vi kom inte särskilt långt. Maria, som har ett luktsinne utöver det vanliga, nosade upp ett smultronställe.

Vi plockade händerna fulla med små smultron och trädde på strån.

John smaskade i sig sitt strå, medan jag behöll mitt lääänge.

Höll smultron stråt i ena handen, hoppade upp på cykeln och bajkade i väg till Micks hemliga strand. Det är världens bästa strand. Öde, perfekt sand och friskt, härligt vatten.

Solen gassade och det var supervarmt på stranden. Så där så man måste doppa sig i plurret då och då för att kroppen inte ska börja koka ni vet. När vi hade doppat oss flera gånger åkte Erik och köpte glass åt oss alla. Vi behövde nämligen svalka oss ännu mer.

Moi.

Per i snyggaste outfiten.

Jag låg på den hemliga stranden hela långa dagen. Några vänner åkte tillbaka till torpet kring eftermiddagen, men jag låg kvar ända tills det började kurra i magen.  Då vinkade jag adjö till doppen, stranden, havet och min deckare och cyklade tillbaka till de andra.

John var så klart också med.

När vi kom hem till Micks torp var hela gänget i full färd med att förbereda middagen. Det är helt galet vad smidigt det är att bo så många i ett litet, litet torp. Alla hjälptes åt och högg tag där det behövdes. På bilden nedan ser vi kolloledaren him self, Mick, som står och pratar med kvällens middagskockar genom köksfönstret.

Det blev grillat! Marinerade grönsaker, halloumi, vegetariska hamburgare, majs och så lite kött till köttisarna.

När maten var klar satte vi oss för att äta ute i den mysiga bersån.

Hela gänget.

Maten åts upp och solen gick ner.  Mick tände lyktor och hängde upp dem i träden. Precis som han gjorde förra året när vi satt på exakt samma plats.

Här är jag med min mest nöjd-nöjdaste min.

Mick och lite Emelie.

Här sitter Per. Hela gänget satt ute i bersån till sena natten. Därefter var det dags att krypa till kojs. Med lätt träningsverk i låren och skinkont somnade vi sött i Micks lilla, gula torp.