Smutron, glass varje dag och en bubbel-roadtripp

Jag ligger lite efter i det här med bloggeriet, men det beror på att det är fullt ös med mitt bokprojekt just nu. Det är inte många timmars sömn jag får per natt, varje dag är sjokad till tusen, men det kan vara det roligaste jag har gjort. Någonsin.
Tänkte blogga i kapp lite i helgen, men innan dess: En liten försmak från telefonen.

Detta är så förra veckan (som jag skulle ha lagt upp förra fredagen).

Veckan började med lata dagar på stranden i Katthammarsvik. Cyklade på vackra grusvägar, plockade smultron och åt glass. Varje dag.

Det blev dopp nästan varje dag. Några dagar mer än andra. På bilden till vänster är jag nydoppad och torkar håret genom att cykla jättejättasnabbt (även ett beprövat sätt att få öroninflammation). Till höger är en typisk gotländsk väg. En sådan däringa väg som jag älskar.

En natt drog ett hemskt åskoväder över oss. Blixtarna lyste upp natten, himlen dundrade och huset skakade. Förra året när jag var i Katthammarsvik var jag med om mitt livs läskigaste åskoväder. Trodde jag. I år var nämligen effekten ännu större. Mitt i natten vaknade jag av att huset skakade. Blixten hade slagit ner alldeles i närheten. Dagen därpå fick jag veta att en lada någon kilometer bort hade träffats och brunnit ner till grunden. Det såg ut så här två dagar efter blixten. Rök pyrde ur ruinen och det luktade brand. Väldigt otäckt, men som tur är kom ingen till skada.

Trots att regnet smattrade och åskan dundrade om natten så var det ljuvligt på dagarna. Spenderade många timmar på Micks hemliga strand som kan vara den bästa (och hemligaste) strand jag varit på.

 

Lyssnade på ”Sommar” i P1, läste deckare och doppade mig titt som tätt …

En dag blåste det så in i vassen att vi bestämde oss för att sitta inne i Micks stuga och spela Risk hela långa dagen. Dagen därpå bytte jag röda trupper mot röda boule-bollar. På stranden. Igen. Snacka om lata dagar.

Och så kom torsdagen. Det skulle bli regn, så vi lånade vår vänners bubbla och drog i väg på miniroadtripp. Jag och John i framsätet. Och Per och Lisa i baksätet.

Men något regn blev det inte. Snarare skinande sol. Så vi rattade upp till Fårö, käkade galetter och crêpes på Kutens Bensin, besökte en spännande utställning och besteg ett par raukar.

Svischade sedan längs ängskantade vägar tillbaka till våra vänner Jens och Mallan i Visby, lämnade bubblan och skulle ta oss ut till Katthammarsvik. Men det var så trevligt hos våra Gotlands-vänner att vi blev kvar.

Kinesade på madrasser i deras källare och åt frukost med Jens, Mallan och de tre små underbarabarnen, Ebbot, Moses och Juno. På söndagen vilade jag trötta fötter och gjorde mig redo för att åka tillbaka till Stockholm. Det var med visst vemod jag lämnade Gotland … som kan vara den vackraste platsen på jorden (ja, till och med vackrare än Paris). Så det så. #otrogenfrankofil(förlåt).